Att leva med en motorisk nedsättning i den digitala världen

”Jag är inte född med en funktionsnedsättning, men efter olyckan har jag fått lära mig att anpassa hela mitt liv. Vardagen kräver lite extra planering och mycket tålamod. Digitala hjälpmedel har blivit en avgörande del av min självständighet. Jag använder bland annat joystick, vilket gör att jag kan navigera på nätet och hantera uppgifter utan för stor ansträngning av mina händer.

Trots det finns det fortfarande hinder. Små klickbara länkar eller knappar på webbsidor kan vara frustrerande – jag behöver större områden för att undvika fel. Formulär och uppgifter med tidsgränser stressar mig också, eftersom jag ofta behöver mer tid för att skriva och klicka. Det är en ständig påminnelse om att jag inte alltid hinner med.

Men när jag stöter på en webbsida som verkligen har tänkt på tillgänglighet, där det går att tala in innehållet i ett formulärfält och navigationen är genomtänkt, känns det som en lättnad. Så borde det vara överallt.

Min olycka förändrade allt, men jag försöker se framåt. Även om vissa dagar är svårare än andra, hjälper tekniken mig att hålla kontakten med omvärlden och leva ett så självständigt liv som möjligt.”

Fysiska eller motoriska funktionsnedsättningar inkluderar svaghet och begränsningar av muskelkontroll, känselbegränsningar, ledsjukdomar, smärta som hindrar rörelser, och saknade lemmar.

Exempel på nedsatt motorik kan vara att personen har genomgått en amputation, har artrit eller reumatism, kronisk smärta eller ömhet, minskad fingerfärdighet, svaghet i muskler, överansträngning av muskler, tremor, spasmer eller ryggmärgsskada. Eller så kan det vara som i Rikards fall, att man varit med om en olycka.

Utmaningar i den digitala miljön

Personer med motoriska nedsättningar kan ha svårt att använda pekskärmar eller hantera små klickbara element och behöver ofta längre tid för interaktioner. Vanliga digitala hinder är:

• Brist på tangentbordsstöd.
• För korta tidsfrister för att slutföra uppgifter.
• Små eller svåra klickbara element.
• Otydlig navigeringsstruktur och inkonsekvent design.

Lösningar och hjälpmedel

För att förbättra tillgängligheten bör webbplatser erbjuda:

• Stora klickbara områden.
• Flexibel tidsinställning.
• Alternativ för att korrigera fel.
• Synliga fokusmarkörer och genvägar för att hoppa över innehåll som sidhuvuden.

Personer med motoriska nedsättningar kan också använda specialiserade hjälpmedel som ergonomiska tangentbord, munpinnar, röststyrning, sug- och blåsmunstycke eller ögonstyrning för att navigera och interagera digitalt. Dessa tekniker möjliggör smidigare och mer inkluderande användning av digitala medier.

Vill du veta mer?

Chatt på webben är en bra hjälp för personer med talnedsättning

Digital tillgänglighet och hörselnedsättning

Låt inte synnedsättning vara ett hinder på webben

Att navigera på webbplatser med en kognitiv nedsättning kan vara klurigt

Att kämpa med läsbarheten på webben

Personen i den här artikeln är en så kallad persona, och är alltså påhittad.
Vill du få reda på mer från “riktiga personer” kan du läsa vår artikel som heter Möt människan bakom tillgänglighetsbehoven.

Fler tips hittar du på sidan Digital tillgänglighet – Inspiration och tips

Vad innebär tillgänglighet – Ordlista