Vad är det för skillnad mellan automatiska och manuella granskningar av en webbplats?

Manuella granskningar

Manuella granskningar innebär att en expert på djupet går igenom några få sidor på webbplatsen och utvärderar dem utifrån olika kriterier. Granskaren använder webbplatsen som en vanlig användare skulle göra, men med extra fokus på specifika funktioner och användbarhet. När det gäller tillgänglighet använder granskaren hjälpmedel som skärmläsare eller tangentbordsnavigering för att undersöka om alla funktioner är åtkomliga för personer med funktionsnedsättningar.

Fördelar med manuell granskning

• Upptäcker användarupplevelser som automatiska granskningar kan missa, som till exempel hur lätt eller svårt det är att förstå en webbplats.
• Kan identifiera subtila tillgänglighetsproblem, som till exempel otydlig instruktionstext eller komplex navigation.
• Flexibilitet att testa specialfall eller anpassade interaktioner.

Nackdelar med manuell granskning

• Tar längre tid och kan vara dyrt eftersom det krävs mer arbetskraft.
• Är beroende av granskarens skicklighet och erfarenhet.

Automatiska granskningar

Automatiska granskningar använder programvaror för att snabbt skanna av en webbplats och rapportera fel eller avvikelser. Verktygen kan identifiera vanliga problem, som till exempel ifall alternativtext för bilder saknas, felaktig HTML-struktur, och kontrastproblem.

Fördelar med automatisk granskning

• Snabbt och effektivt, särskilt vid granskningar av stora webbplatser.
• Du kan i vissa verktyg kontrollera hela webbplatser, och inte bara göra stickprov.
• Bra för att hitta uppenbara tekniska fel som kan förbises vid manuell granskning, ifall det är en oerfaren tillgänglighetsexpert som gör granskningen.
• Kostnadseffektivt och lätt att upprepa vid uppdateringar.

Nackdelar med automatisk granskning

• Missar ofta komplexa tillgänglighetsproblem som kräver bedömning av användarupplevelsen.
• Kollar bara en liten del av alla krav som finns för tillgänglighet. Många krav måste granskas manuellt.
• Kan inte avgöra hur användarvänlig eller begriplig en webbplats är.

Vilken metod är då bäst?

Som vi konstaterat kan automatiska granskningar användas för att snabbt hitta uppenbara problem och hjälpa dig framåt i ditt tillgänglighetsarbete. När du väljer ett automatiskt verktyg för din granskning ska du dock vara medveten om verktygens olika begränsningar. Ibland kan dessa utvärderingsverktyg ge både falska och/eller missvisande resultat. Verktyg för utvärdering av webbtillgänglighet kan därför inte avgöra tillgängligheten, men de kan vara till en hjälp.
För att verkligen säkerställa att webbplatsen fungerar för alla användare, oavsett funktionsnedsättning, behövs även manuella granskningar för att ge en mänsklig bedömning. De ger en djupare analys av användbarheten och tillgängligheten, och behövs därför som ett komplement.

Båda metoderna fyller alltså viktiga funktioner, men ingen av dem är tillräcklig på egen hand. Vi rekommenderar därför en kombination av de båda metoderna för bästa tillgänglighetsresultat.

För ännu bättre resultat rekommenderar vi även att komplettera granskningarna med att testa webbplatsen med användare också.

Exempel, Länkar

För att visa vad som kan komma fram eller missas med de olika metoderna, tar vi här länkar som ett exempel.
Lite beroende på vilket verktyg du använder, kan ett automatiskt testverktyg ofta kontrollera:

• Vad det finns för länkar på webbsidan.
• Hitta, indikera och varna för långa länktexter.
• Om det finns länkar som saknar textinnehåll, exempelvis länkar som består av endast en bild utan alt-attribut.
• Ibland se och varna för vissa formuleringar av länktexter som inte är beskrivande, till exempel länktexter som ”Klicka här” och ”Läs mer”.

Det är inte säkert att verktyget du använder hittar alla fel, även fast de finns på din webbsida. Verktygen kan missa saker som till exempel:

• Trasiga länkar.
• Små klickbara ytor på länkar.
• Länkar som har samma namn, fast olika länkmål.
• Om länken har ett korrekt maskinläsbart namn.
• Om vad lämnar gör, till exempel fäller ut ett område eller förändrar sidans innehåll.

Det behövs alltid en manuell kontroll som komplement för att avgöra:

• Om länktexterna passar i sitt sammanhang.
• Om länkar är tydligt formulerade så att det går att förstå vart de leder.
• Ifall länkar skiljer sig visuellt från övrig brödtext.

Det är därför viktigt att du läser på och vet vilka tillgänglighetskrav som gäller för länkar, och därefter synar dem med det verktyg som funkar bäst för just det ändamålet. Nästa tillgänglighetskrav, till exempel bilder, kanske granskas bättre i ett annat verktyg.

Vill du veta mer?

På W3.org hittar du en lista med olika testverktyg för att testa tillgänglighet.

Läs mer om tillgänglighetsbrister och fel som automatiska tester kan och inte kan identifiera, på Diggs webbplats

Läs vårt artikel som summerar Diggs övervakning av digital offentlig service i Sverige 2022–2024

Fler tips hittar du på sidan Digital tillgänglighet – Inspiration och tips

Vad innebär tillgänglighet – Ordlista