Vad ”Svenskarna och internet 2025” säger om digital tillgänglighet och e-tjänster

Trots att 97 procent av befolkningen (16 år eller äldre) är uppkopplad och använder Internet, står många fortfarande utanför på grund av krångliga system, bristande tillgänglighet och teknisk stress, visar rapporten från Internetstiftelsen. Det handlar främst om äldre personer (över 76 år), samt vissa med funktionsnedsättningar eller bristande teknikvana.

Exempel, vårdens e-tjänster

Ett tydligt exempel handlar om vårdens e-tjänster, där rapporten visar att nästan var fjärde svensk någon gång har avstått från att boka läkarbesök eftersom apparna och webbtjänsterna upplevs som för svåra att använda. Problemen drabbar särskilt äldre, personer med funktionsnedsättning och de som inte använder internet dagligen.

Samtidigt visar rapporten att digitala vårdtjänster också kan öka tillgängligheten. Många uppskattar att kunna boka tider när som helst, slippa telefonköer och få en överblick över lediga tider. För personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller telefonskräck kan möjligheten att kommunicera i skrift vara avgörande.

Vi har här sammanfattat lite snabbt vad rapporten säger om just vårdens e-tjänster:

Fördelar och upplevd tillgänglighet

• Slipper telefonköer och telefontider – bokning kan ske när som helst på dygnet.
• Bättre överblick över lediga tider och större valfrihet.
• Flexibilitet och frihet – särskilt uppskattat bland personer med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) som kan hantera ärenden när det passar dem.
• Möjlighet att kommunicera i skrift – viktigt för personer med talsvårigheter, social ångest eller telefonskräck.
• Dokumenterad historik ger trygghet och tydlighet.
• Tillgänglighet dygnet runt upplevs som frihet och effektivisering av vardagen.

Hinder och bristande tillgänglighet

• 22 % av personer med funktionsnedsättning eller funktionsvariation upplever att vårdens e-tjänster försvårar tidsbokning.
• 30 % av sällananvändare av internet upplever samma problem.
• Nästan var fjärde (23 %) har avstått från att boka läkarbesök för att e-tjänsterna är för svåra att använda.
• Tekniska hinder: buggar, långsamma system, för många steg, krångliga inloggningar.
• Designproblem: svårnavigerade, otydliga, ej användarvänliga.
• Otillgänglighet för äldre och personer med synnedsättning: små texter, ologiska strukturer, snabb uppläsning vid skärmläsning gör det svårt att hänga med.
• Brist på mänsklig kontakt: många vill rådgöra innan bokning och känner sig otrygga utan personlig dialog.

Grupper som påverkas mest

• Äldre (76+ år): 28 % av de äldsta kvinnorna upplever att e-tjänster försvårar tidsbokning.
• Personer med funktionsnedsättning: 22 % upplever hinder, högre än genomsnittet.
• Teknikovana användare: känner sig osäkra, rädda för att göra fel.
• Personer med NPF: uppskattar flexibiliteten, men påverkas negativt av krångliga system.
• Synskadade användare: har problem med snabb uppläsning och dålig struktur.

En siffra säger inte allt

Rapporten visar att digitala tjänster ökar tillgängligheten för många, men samtidigt utesluter de också vissa grupper på grund av bristande användbarhet, tekniska problem och otillgänglig design.

Enligt Svenskarna och internet 2025 deltog 3 362 personer i undersökningen, med en svarsfrekvens på 60 procent. Resultaten ger en värdefull bild av hur Sverige använder digitala tjänster – men som alltid med statistik finns det saker som inte syns i siffrorna.

Undersökningen bygger på svar från den svensktalande befolkningen som kan delta via telefon eller webb. Det innebär att personer med vissa funktionsnedsättningar, språkbarriärer eller kognitiva svårigheter inte alltid är representerade. Det är också dessa grupper som ofta möter störst hinder i digitala miljöer.

När man därför läser att 95 procent av svenskarna använder e-legitimation eller att nästan alla är uppkopplade, är det viktigt att komma ihåg att det finns mörkertal. Det finns människor i alla åldrar som inte kan använda digitala tjänster fullt ut – inte på grund av ovilja, utan för att tekniken inte är anpassad efter deras behov.

För att digitaliseringen verkligen ska bli inkluderande måste e-tjänsterna fungera för alla. Det handlar inte bara om teknik, utan också om användbarhet, tydlighet och trygghet. När en app är svårnavigerad, när texten inte går att förstora, eller när instruktionerna är otydliga, riskerar människor att stängas ute från viktiga samhällsfunktioner.

Sammanfattningsvis:

• Det finns ett behov av enklare, mer inkluderande e-tjänster.
• Digitaliseringen riskerar att skapa ett nytt digitalt utanförskap för äldre och personer med funktionsnedsättning.
• Tillgänglighet handlar inte bara om teknik – utan också om användbarhet, stöd och valfrihet.

Läs hela rapporten: Svenskarna och internet 2025, Internetstiftelsen

Läs även vår artikel om svenskarna med funktionsnedsättning och internet (SMFOI) 2025 för jämförelse

Så kan vi bidra

På ETU arbetar vi dagligen med att hjälpa organisationer att utveckla tillgängliga och användarvänliga digitala tjänster. Genom tester, utbildning och rådgivning enligt WCAG och gällande lagkrav hjälper vi våra kunder att skapa lösningar som fungerar – oavsett ålder, funktionsförmåga eller digital vana.

Statistik kan visa trender, men den visar inte hela verkligheten. För att förstå det digitala utanförskapet behöver vi också lyssna på de användare som inte finns med i statistiken.

Läs mer om våra användartester

Digital tillgänglighet är inte bara ett juridiskt krav, utan en grundförutsättning för delaktighet i samhället. När fler kan använda digitala tjänster på lika villkor vinner alla – både användarna och verksamheten.

Fler tips hittar du på sidan Digital tillgänglighet – Inspiration och tips

Vad innebär tillgänglighet – Ordlista