Digital tillgänglighet fungerar inte för alla, visar SMFOI 2025

Undersökningen, som är en av de viktigaste kartläggningarna av digital tillgänglighet i Sverige 2025, har tagits fram av Begripsam i samarbete med Centrum för Klinisk Forskning (CKF) Dalarna. Rapporten bygger på svar från 1 206 personer med funktionsnedsättning och 1 143 personer utan, vilket gör det möjligt att jämföra grupperna och tydligt se skillnaderna.

Det är inte svart eller vitt

För det första visar rapporten något väldigt viktigt: digital inkludering är inte ett enkelt ja eller nej. Många beskriver i stället en vardag där internet:

• fungerar bra i vissa situationer
• är svårt i andra
• ibland väljs bort helt.

En och samma person kan till exempel läsa nyheter utan problem men ha stora svårigheter med en myndighetstjänst.

Det här känner vi igen från vårt arbete. Problemet handlar sällan om motivation, utan om hur tjänsterna är utformade.

Digital tillgänglighet och varför lagarna inte räcker

Samtidigt visar rapporten att lagstiftningen inte får den effekt många hoppas på. Trots att Sverige haft tillgänglighetskrav sedan 2019:

• ser man förbättringar i 2 av 10 grupper
• ser man ingen tydlig effekt i 8 av 10 grupper.

Det här beror till stor del på att lagarna fokuserar på teknik och inte på förståelse och användbarhet. Och det är just där problemen ofta finns.

Vanliga problem med digitala tjänster: sök, navigation och begriplighet

När vi tittar närmare på resultaten blir ett mönster tydligt. Samma problem återkommer – år efter år:

• Det är svårt att söka – många hittar inte rätt information
• Det är svårt att navigera – menyer och struktur skapar hinder
• Det är svårt att förstå – texter och innehåll är för komplexa.

Det här är grundläggande brister. Och det är också exakt de områden vi som experter vet ger störst effekt att förbättra.

Hur bristande digital tillgänglighet påverkar vardagen och delaktigheten

Problemen stannar inte på webben. De påverkar människors vardag. Rapporten visar att personer med funktionsnedsättning använder vissa tjänster i lägre grad, till exempel:

• kartor
• väderappar
• biljettjänster.

Det tyder på ett lägre deltagande i aktiviteter i samhället.

Med andra ord: när digitala tjänster inte fungerar, minskar också möjligheten att delta i samhället.

Bank-ID är en ny tröskel

Ett tydligt exempel är Bank-ID. Det används idag för att:

• logga in på myndigheter
• betala räkningar
• använda vårdtjänster
• handla online.

Men färre personer med funktionsnedsättning har eller kan använda Bank-ID, och konsekvensen blir tydlig:

• man kan inte använda viktiga tjänster
• man blir beroende av andra
• man riskerar att stängas ute från samhället.

Det här är ett strukturellt problem och inte ett individuellt.

Otrygghet på nätet förändrar beteenden

Samtidigt påverkar säkerheten hur människor använder internet. Många upplever återkommande bedrägeriförsök och reagerar genom att:

• sluta klicka på länkar
• undvika e-post
• inte svara på okända nummer.

Det skyddar, men det skapar också nya hinder, genom att man kanske missar även viktig information från seriösa aktörer.

Hjälpen finns men räcker inte

För många är lösningen att be om hjälp, och vanligt förekommande stöd kommer från:

• föräldrar
• partner
• barn eller barnbarn.

Samtidigt minskar samhällets stöd:

• kurser läggs ner
• träffplatser försvinner
• studieförbund minskar sin verksamhet.

Det gör att ansvaret i praktiken hamnar på individen – trots att systemen är svåra.

Delaktigheten står still

Trots digitaliseringens utveckling visar rapporten att en sak inte förändras: Känslan av digital delaktighet har inte ökat sedan 2019.

Dessutom:

• personer utan funktionsnedsättning känner sig i högre grad delaktiga
• personer med funktionsnedsättning halkar efter
• Det visar tydligt att dagens insatser inte räcker.

Så kan vi förbättra digital tillgänglighet i Sverige

Rapporten pekar på flera tydliga åtgärder och vi delar den bilden med Begripsam. Vi behöver fortfarande:

• göra tjänster enklare att använda
• skriva texter som fler förstår
• förbättra sök och navigation
• skapa bättre säkerhet
• erbjuda stöd och hjälp
• ta fram alternativ till BankID.

Men viktigast av allt är perspektivet.

Problemet är inte användarna

Alltför ofta säger man att människor behöver bli mer digitala, men den här rapporten visar något annat. Det är de digitala tjänsterna som måste bli bättre.

När vi designar för verkliga användare med olika förutsättningar, så ökar både användning och delaktighet. Och det är där vi som tillgänglighetsexperter behöver fortsätta driva förändring.

För när internet fungerar för personer med funktionsnedsättning – då fungerar det bättre för alla.

Läs hela rapporten: Svenskarna med funktionsnedsättning och internet (SMFOI) 2025, Begripsams webbplats

Läs även vår artikel om ”Svenskarna och Internet 2025” för att göra en jämförelse

Så kan vi bidra

På ETU arbetar vi dagligen med att stärka digital tillgänglighet i Sverige 2025 genom att hjälpa organisationer utveckla tillgängliga och användarvänliga digitala tjänster. Genom tester med användare med funktionsnedsättning, utbildning, rådgivning och anpassning enligt WCAG och gällande lagkrav skapar vi lösningar som fungerar – oavsett ålder, funktionsförmåga eller digital vana.

Statistik kan visa trender, men den visar inte hela verkligheten. För att förstå det digitala utanförskapet behöver vi också lyssna på de användare som inte finns med i statistiken.

Läs mer om våra användartester

Digital tillgänglighet är inte bara ett juridiskt krav, utan en grundförutsättning för delaktighet i samhället. När fler kan använda digitala tjänster på lika villkor vinner alla – både användarna och verksamheten.

Fler tips hittar du på sidan Digital tillgänglighet – Inspiration och tips

Vad innebär tillgänglighet – Ordlista