Att leva utan syn och varför digital tillgänglighet förändrar liv
Hur fungerar vardagen när man inte ser? Hur betalar man räkningar, bokar tider eller läser ett brev? I Sverige lever över 100 000 personer med en synnedsättning. Många klarar sig utmärkt – men bara när tekniken är tillgänglig. I den här artikeln får du möta Anna som är blind, och följa med in i en vardag där digital tillgänglighet är helt avgörande – inte något extra, utan en nödvändighet.
”Jag ser ingenting – men jag läser, handlar och jobbar precis som du”
Anna är 43 år, har varit blind sedan födseln och arbetar som administratör. Hon använder sin dator och telefon varje dag – med hjälp av skärmläsare, talsyntes och punktskriftsskärm. Men det fungerar bara om webbsidor, appar och dokument är tillgängligt byggda.
”Jag surfar med öronen. Min skärmläsare läser upp vad som finns på skärmen – men om knapparna inte är korrekt märkta, så vet jag inte vad jag klickar på.”
För dig som ser är det självklart att navigera visuellt. För Anna är det en avancerad lyssningsupplevelse som bygger på struktur och logik.
Hjälpmedel som gör vardagen möjlig
Digital teknik har revolutionerat vardagen för synskadade – men bara när innehållet följer standarder för tillgänglighet. Här är några av de hjälpmedel som finns att tillgå för personer utan syn eller som är synsvaga:
- Skärmläsare: Läser upp allt som visas på skärmen. Hon själv använder JAWS, men det finns andra exempel: VoiceOver (iOS), TalkBack (Android) och NVDA, för att nämna några.
- Punktskriftsskärm: En fysisk rad med punkter som höjs och sänks så att text kan läsas med fingertopparna.
- Förstoringsprogram: För de som har viss syn kvar, kan man till exempel använda ZoomText, även fast inte Anna använder just detta.
- Be My Eyes: En app som kopplar upp användaren till en seende volontär – eller till en AI som analyserar bilden och berättar vad kameran ser.
- Läs-tv: Förstorar tryckt text på en skärm, ofta i kombination med hög kontrast.
- Talböcker: Inlästa böcker via MTM:s Legimus-tjänst, ofta med bättre navigering än vanliga ljudböcker.
”Det låter kanske futuristiskt, men jag kan fota en burk och få veta exakt vad det är. Men bara om texten är tillgänglig för AI-verktyget”
Ett liv med struktur
Anna berättar om vardagen i hemmet, att alla saker har sin plats. Hon använder gummisnoddar för att skilja på schampo och balsam. Kryddorna står i bokstavsordning, och hon använder en talande våg i köket.
Det mesta kan göras, men på andra sätt, och med rätt hjälpmedel. Organisation och minne är det viktigaste, och att märka föremål som Anna gör, kan underlätta avsevärt.
Hjälpmedel som kan underlätta i vardagen kan till exempel vara: skärbrädor med kontrastfärger, talande vågar, talande måttband, vattenpass med ljud, talande telefoner och klockor, samt punktmärkta sällskapsspel.
Men det är framför allt i det digitala som hon ser den största friheten. Digital teknik ger möjlighet att vara självständig, men webbplatser måste vara tillgängliga. För Anna, har utbildning i hjälpmedel och smarta telefoner varit en avgörande del för hennes självständighet.
Den digitala paradoxen
Tekniken finns. Hjälpmedlen finns. Men om du som företag inte tillgängliggör dina tjänster – så fungerar det inte. Ett vanligt exempel är PDF-filer som inte går att läsa med skärmläsare, eller bokningsformulär där fälten saknar etiketter. Då blir de digitala dörrarna fortsatt stängda för Anna.
”Jag vill inte ha hjälp – jag vill ha tillgång.”
Vad du som företag kan göra – och varför det är så viktigt
Digital tillgänglighet är inte bara en fråga om rättigheter – det är också en fråga om kvalitet, varumärke och framtidssäkring. När du gör dina digitala tjänster tillgängliga:
- Öppnar du för fler kunder.
- Uppfyller du lagen (DOS-lagen och LPTT-lagen, som på engelska förkortas EAA).
- Bygger du ett inkluderande varumärke.
- Visar du att du tar ansvar.
Tillgängliga webbplatser, appar och dokument kräver inte magi – bara kunskap och vilja.
Det finns hopp – och det börjar med dig
”Första gången jag själv kunde boka ett vårdbesök via en tillgänglig e-tjänst, kände jag en otrolig frihetskänsla.”
Att leva med synnedsättning handlar inte om att ge upp, utan om att hitta sätt. Tekniken och hjälpmedlen finns – men de behöver mötas av digitalt innehåll som fungerar.
Det finns tyvärr inga genvägar till en tillgänglig webbplats eller app. Att förbättra tillgängligheten handlar om att bygga rätt från början, testa, utvärdera och justera – inte att lägga på ett lager ovanpå ett redan problematiskt innehåll. Du som utvecklar, designar eller publicerar digitalt innehåll har makt att göra skillnad. Tillgänglighet är inte bara en teknisk detalj. Det är en bro till självständighet.
Och det är en bro du kan bygga – och du kan börja redan i dag.
Kontakta oss så berättar vi mer!
Vill du veta mer om hur du kan arbeta strategiskt och långsiktigt med tillgänglighet – på riktigt? Hör av dig till oss. Vi hjälper dig gärna vidare.
Katarina Loodh
Projektledare och tillgänglighetsexpert Sundbyberg, Uddevalla, Trollhättan
