WCAG 3 – vad innebär de nya riktlinjerna?

Digital tillgänglighet handlar om att människor med funktionsnedsättning ska kunna använda webbplatser, appar och andra digitala tjänster.

Under lång tid har WCAG (Web Content Accessibility Guidelines) varit ett viktigt stöd för att skapa tillgängliga digitala lösningar. Riktlinjerna ligger också till grund för många lagar och regelverk runt om i världen.

Men att uppfylla en standard innebär inte automatiskt att alla användares tillgänglighetsbehov är tillgodosedda.

Det är en av utmaningarna som W3C lyfter i arbetet med WCAG 3.

Att balansera användarnas behov med vad som är möjligt

I en artikel publicerad den 25 september 2026 beskriver W3C Shawn Lawton Henry utmaningarna med att utveckla framtidens riktlinjer för digital tillgänglighet.

Utgångspunkten är att riktlinjerna ska möta så många tillgänglighetsbehov som möjligt, samtidigt som kraven behöver vara praktiskt möjliga att genomföra.

Om en standard skulle kräva att alla tänkbara behov alltid tillgodoses fullt ut skulle den bli mycket svår att tillämpa. Men om kraven sätts för lågt riskerar standarden att inte uppfylla sitt viktigaste syfte.

Ett exempel som W3C lyfter är teckenspråk. För vissa personer är teckenspråk mer tillgängligt än skriven text. Samtidigt är det med dagens teknik och resurser inte praktiskt möjligt att generellt kräva att allt text- och ljudinnehåll också ska finnas på teckenspråk.

I vissa sammanhang, exempelvis vid information om nödutrymning, kan behovet däremot vara särskilt viktigt.

Det visar hur tillgänglighetsbehov kan skilja sig åt och varför sammanhanget spelar roll.

Vad är nytt i förslaget till WCAG 3?

I september 2026 publicerade W3C ett uppdaterat utkast till WCAG 3 med en förändrad modell för hur tillgänglighet ska bedömas och redovisas.

Förslaget innehåller bland annat:

• En gemensam nivå för överensstämmelse. Den bygger på grundkrav, så kallade Core Requirements, som vidareutvecklar framgångskriterierna på nivå A och AA i WCAG 2.2.
• Kompletterande krav och rekommendationer. Dessa ska kunna täcka tillgänglighetsbehov som är svåra att mäta objektivt eller inte är relevanta i alla situationer.
• Märkningar för olika krav. Dessa ska kunna användas för att anpassa regelverk efter olika situationer och för att redovisa tillgänglighetsarbetets utveckling.
• Olika rapporteringsnivåer. Förslaget innehåller sex nivåer för att visa framsteg mot och utöver full överensstämmelse med WCAG 3.

En viktig skillnad mot tidigare förslag är att W3C tydligare skiljer mellan vad som krävs för att uppfylla standarden och vilka ytterligare krav som kan ställas genom exempelvis lagar och policyer.

Syftet är att göra modellen mer flexibel och samtidigt uppmuntra organisationer att arbeta med tillgänglighet utöver grundkraven.

Det är viktigt att betona att WCAG 3 fortfarande är ett utkast. Både kraven och modellen för överensstämmelse kan förändras innan standarden är färdig.

WCAG är ett verktyg – inte slutmålet

En central poäng i W3C artikel är att det finns en skillnad mellan att uppfylla en standard och att skapa en tillgänglig användarupplevelse.

W3C beskriver WCAG som en måttstock. Standarden anger tillgänglighetskrav och gör det möjligt att bedöma om en digital tjänst uppfyller dem.

Lagar och regelverk avgör i sin tur vilka krav som är obligatoriska i olika sammanhang.

Men det övergripande målet är något större.

Det handlar om att människor med funktionsnedsättning faktiskt ska kunna använda digitala tjänster.

Att uppfylla grundkraven är viktigt, men det räcker inte alltid för att möta alla användares behov.

Därför vill W3C att framtidens riktlinjer också ska uppmuntra organisationer att förbättra tillgängligheten utöver den nivå som krävs för formell överensstämmelse.

Vad betyder det för er organisation?

Även om WCAG 3 ännu inte är färdig finns det viktiga lärdomar att ta med sig redan nu.

På ETU ser vi det som ytterligare ett argument för att tillgänglighet behöver vara en naturlig del av organisationens arbetssätt. Tekniska granskningar och tydliga krav är viktiga, men behöver kompletteras med kunskap om hur människor faktiskt använder digitala tjänster.

Det kan exempelvis handla om att involvera personer med olika funktionsnedsättningar i användartester, arbeta med begripligt innehåll och säkerställa att tillgänglighetsfrågor finns med i upphandling, utveckling och förvaltning.

Det handlar också om att bygga kompetens och rutiner som gör att tillgängligheten kan förbättras över tid.

Detta är inte nya krav som införs genom WCAG 3, utan exempel på hur organisationer redan i dag kan arbeta mer användarcentrerat och långsiktigt.

Behöver vi förbereda oss för WCAG 3 redan nu?

Det viktigaste är att fortsätta arbeta med de riktlinjer och lagkrav som gäller i dag.

W3C rekommenderar uttryckligen att organisationer som vill förbereda sig för WCAG 3 börjar med att uppfylla WCAG 2.2.

WCAG 3 förväntas inte bli en färdig W3C-standard förrän om flera år. Den kommer inte heller att omedelbart ersätta WCAG 2 när den är färdig.

För svenska organisationer är det därför viktigt att skilja mellan utvecklingen av internationella riktlinjer och de krav som gäller enligt svensk och europeisk lagstiftning.

Samtidigt finns det ingen anledning att vänta med att förbättra användarupplevelsen.

Tillgänglighet börjar med människan

På ETU arbetar vi för att digital tillgänglighet ska bli en självklar del av hur organisationer utvecklar och förvaltar sina digitala tjänster.

W3C arbete med WCAG 3 visar hur viktigt det är att fortsätta utveckla både riktlinjerna och arbetssätten bakom dem.

Standarder och regelverk ger oss en gemensam grund. Men det verkliga värdet uppstår när tillgängligheten fungerar i praktiken.

För målet är inte bara att uppfylla WCAG. Målet är att fler människor ska kunna använda digitala tjänster på lika villkor.

Läs mer om WCAG 3

Läs W3C originalartikel Crafting WCAG 3 for more accessible user experiences

Mer information om utvecklingen av WCAG 3 finns också på W3C webbplats