Sverige är digitalt, men kan alla vara med?
Sverige ligger långt fram inom digitalisering. Men andra EU-länder har kommit i kapp på flera områden. Detta visar en ny rapport från Digg, Myndigheten för digital förvaltning.
På ETU ser vi en viktig fråga bakom siffrorna: Kan alla använda de digitala tjänster som vi bygger?
När mer och mer i samhället blir digitalt, behöver vi skapa tjänster som fungerar för människor med olika behov och förutsättningar.
Sverige ligger över EU-snittet
EU har satt upp gemensamma mål för digitaliseringen fram till år 2030. Målen handlar bland annat om digital kompetens, infrastruktur, företag och offentliga digitala tjänster.
Digg har granskat hur Sverige ligger till.
Sverige ligger över EU-genomsnittet på många områden. Vi har en väl utbyggd digital infrastruktur och en stor andel specialister inom informations- och kommunikationsteknik, IKT.
Svenska företag ligger också långt fram. Hela 86,5 procent av små och medelstora företag har minst en grundläggande nivå av digital intensitet. Det ger Sverige en fjärdeplats inom EU.
Samtidigt konstaterar Digg att Sverige sällan ligger allra främst.
Läs mer om resultaten hos Digg
Tre av tio saknar grundläggande digitala färdigheter
Diggs resultat om digitala färdigheter är särskilt intressanta för oss på ETU.
Cirka 70 procent av Sveriges befolkning har minst grundläggande digitala färdigheter. Sverige ligger därmed på sjätte plats inom EU.
Det betyder samtidigt att ungefär tre av tio inte når den nivån.
Det finns också stora skillnader mellan olika grupper. Bland äldre och utrikesfödda är andelen med grundläggande digitala färdigheter betydligt lägre. Personer mellan 16 och 24 år i Sverige ligger dessutom under EU-genomsnittet för sin åldersgrupp.
Det här visar hur viktigt det är att inte utgå från att alla använder digitala tjänster på samma sätt.
En digital tjänst behöver fungera för användaren
Här vill vi på ETU lägga till vårt perspektiv på digital tillgänglighet. Att en tjänst finns på nätet betyder inte automatiskt att alla kan använda den.
En person kan till exempel ha svårt att använda en tjänst om:
- det inte går att navigera med tangentbord,
- formulär och instruktioner är svåra att förstå,
- texten har dålig kontrast mot bakgrunden,
- tjänsten inte fungerar med skärmläsare eller andra hjälpmedel,
- språket eller strukturen gör innehållet onödigt svårt att förstå.
Det här är inte slutsatser som Digg drar i sin rapport, utan det är exempel på hinder som vi på ETU möter i vårt arbete med digital tillgänglighet.
Läs mer om digital tillgänglighet hos ETU
Bygg tillgängligt från början
Det är både enklare och mer effektivt att tänka på tillgänglighet från början än att försöka rätta till problem när en tjänst redan är färdig.
På ETU hjälper vi organisationer att få in tillgänglighet genom hela arbetet – från krav och design till utveckling, innehåll och testning.
Ett automatiskt test kan hitta vissa problem. Men det kan inte avgöra om en människa faktiskt kan förstå och använda tjänsten. Därför granskar vi också tjänster manuellt. Vi testar bland annat med tangentbord och skärmläsare för att hitta hinder som automatiska verktyg kan missa.
Läs mer om våra tillgänglighetsgranskningar
Testa med riktiga användare
Ett av de bästa sätten att förstå om en digital tjänst fungerar är att låta människor använda den.
På ETU genomför vi användartester med personer som har olika behov och förutsättningar. Det kan till exempel vara personer med funktionsnedsättning som använder olika hjälpmedel.
Användartester kan visa problem som är svåra att upptäcka på andra sätt. Därför behöver vi ställa två frågor:
- Uppfyller tjänsten kraven?
- Och kan människor faktiskt använda den?
Fler behöver kunna digital tillgänglighet
Digg lyfter också behovet av digital kompetens. Sverige har en stor andel IKT-specialister, men både företag och offentlig verksamhet har svårt att hitta tillräckligt med specialistkompetens. Vi på ETU ser samma behov inom digital tillgänglighet.
Tillgänglighet är inte bara en fråga för en tillgänglighetsexpert. Många behöver bidra. Designers behöver skapa gränssnitt som fungerar för olika användare. Utvecklare behöver bygga dem på rätt sätt. Redaktörer behöver skapa tillgängligt innehåll. Beställare behöver ställa rätt krav.
När fler har kunskap om tillgänglighet kan vi undvika många problem redan från början.
Digitalisering ska fungera för människor
Diggs rapport visar att Sverige har goda förutsättningar att fortsätta utvecklas digitalt. Men vi på ETU tycker att vi behöver mäta framgång på fler sätt än hur mycket vi digitaliserar. Vi behöver också fråga hur väl digitaliseringen fungerar för människor.
När allt fler viktiga tjänster blir digitala får dålig tillgänglighet större konsekvenser. Därför behöver digital tillgänglighet vara en självklar del av utvecklingen. Sverige ska inte bara ligga långt fram inom digitalisering. Digitaliseringen ska också fungera för alla.
Vill ni veta hur tillgängliga era digitala tjänster är? ETU hjälper organisationer med tillgänglighetsgranskningar, användartester, tillgängliga dokument, utbildning och annat stöd inom digital tillgänglighet.
Kontakta oss så berättar vi mer!
Vill du veta mer om hur du kan arbeta med tillgänglighet på din webb, i din app eller e-tjänst – på riktigt? Hör av dig till oss. Vi hjälper dig gärna vidare.

Katarina Loodh
Projektledare och tillgänglighetsexpert Uddevalla, Stockholm
