Så navigerar personer med funktionsnedsättning i den digitala världen

Sammantaget handlar det om att skapa fungerande lösningar som gör det möjligt att ta del av digitalt innehåll på egna villkor.

Två vägar till bättre tillgänglighet

Det finns framför allt två sätt att förbättra tillgängligheten:

• Adaptiva strategier innebär att användaren själv anpassar hur hen interagerar med innehållet. Det kan till exempel handla om att förstora text, justera mushastigheten eller aktivera bildtexter.
• Hjälpmedel består i stället av mjukvara eller hårdvara som kompenserar för en funktionsnedsättning. Exempel på detta är skärmläsare, skärmförstorare, röststyrning och olika typer av växlingsknappar.

Exempel på vanliga hjälpmedel och verktyg

Skärmläsare

Skärmläsare gör det möjligt att använda datorn utan att se skärmen. Programmet läser upp allt innehåll – från menyer och knappar till dokument och dialogrutor – och användaren navigerar med tangentbord eller gester på mobilen.

Exempel: JAWS, NVDA, VoiceOver, TalkBack, Narrator.

Text-till-tal (TTS)

Till skillnad från skärmläsare läser TTS upp markerad text samtidigt som användaren fortfarande navigerar visuellt. Därför passar funktionen särskilt bra för personer med läs- eller koncentrationssvårigheter, synnedsättning eller för den som helt enkelt föredrar att lyssna.

Exempel: Google TTS, Talande webb, ReadSpeaker, Microsoft TTS, iOS TTS, Balabolka.

Röststyrning

Med röststyrning kan användaren både styra sin enhet och skriva text genom att tala. Det gör interaktionen snabbare och mer tillgänglig, särskilt för personer med motoriska svårigheter.

Exempel: Siri, Google Assistant, Dragon NaturallySpeaking.

Undertexter och direkttextning

Automatiska undertexter och appar för realtidstranskribering omvandlar tal till text. På så sätt blir ljudbaserat innehåll tillgängligt även utan hörsel.

Exempel: YouTube/Zoom, Live Transcribe.

Förstoringsverktyg

Förstoringsfunktioner gör det möjligt att förstora både text och bilder på skärmen. Därmed blir innehållet lättare att uppfatta för personer med nedsatt syn.

Exempel: Zoom (iOS/macOS), Magnifier (Windows), Android Magnification.

Hörhjälpmedel

Olika appar och systemfunktioner kan förstärka ljud eller koppla samman enheten med hörapparater. På så sätt förbättras ljudupplevelsen i digitala miljöer.

Exempel: Ljudförstärkare (Android), hörapparatskompatibilitet i iOS och Android.

Haptisk feedback

Genom vibrationer kan enheten ge återkoppling och signaler. Detta fungerar som ett komplement till visuella och auditiva signaler, särskilt för personer med synnedsättning.

Exempel: Notifieringar i iOS och Android.

Reglagestyrning

Med reglagestyrning använder personen växlingsknappar för att styra enheten. Den här typen av lösning är särskilt viktig för personer med omfattande motoriska funktionsnedsättningar.

Exempel: Switch Control (iOS), Universell omkopplare (Android), Assistive touch.

Tangentbordsalternativ

Externa tangentbord eller enhandstangentbord kan förenkla användningen för personer med nedsatt rörlighet. Därigenom blir det lättare att skriva och navigera.

Anpassningar av innehåll

Slutligen finns funktioner som förbättrar själva läsupplevelsen. De kan till exempel göra text mer lättläst eller minska belastningen på ögonen.

Exempel: Läsläge, Dark Mode.

Sammanfattning

Det finns en stor mängd verktyg och inställningar som stödjer personer med funktionsnedsättning – från skärmläsare och undertexter till röststyrning och reglagestyrning. Tillsammans gör de den digitala världen mer tillgänglig för alla.

Vill du lära dig mer om vilka hjälpmedel som finns, och hur de används? Då rekommenderar vi att du börjar prenumerera på vår Lärplattform. Där finns en kurs som behandlar just detta område.

ETU Lärplattform

Hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning, Socialstyrelsens webbplats

Vi har även lärarledda utbildningar, ifall du hellre föredrar det.

Utbildningar inom digital tillgänglighet