Forskning visar att manuell tillgänglighetsgranskning räcker längre än automatiska verktyg
Digital tillgänglighet är både ett lagkrav och en demokratifråga. Trots det visar ny forskning att många webbplatser i offentlig sektor fortfarande innehåller allvarliga tillgänglighetsbrister, även när de har kontrollerats med automatiska verktyg. Förklaringen är tydlig: automatiserade kontroller är bara en liten del av en tillgänglighetsgranskning. Resten kräver mänsklig kompetens och användarperspektiv.
Ny forskning om tillgänglighet på svenska myndigheters webbplatser
En vetenskaplig studie från Högskolan i Skövde, publicerad i tidskriften Universal Access in the Information Society, har analyserat över 500 svenska offentliga webbplatser med flera olika automatiserade tillgänglighetsverktyg. Studien visar att de flesta webbplatser enligt verktygen bara bryter mot ett fåtal WCAG-kriterier.
Men forskarna pekar på ett avgörande problem: de automatiserade verktygen täcker endast omkring en sjättedel av alla krav i WCAG. Det innebär att majoriteten av tillgänglighetskraven, inklusive många som är avgörande för begriplighet och faktisk användbarhet, inte bedöms alls.
WCAG och lagkrav i Sverige
I Sverige omfattas offentliga aktörer av lagen om tillgänglighet till digital offentlig service (DOS-lagen). Tillsynsmyndighet är Myndigheten för digital förvaltning (Digg), som ansvarar för både stöd och tillsyn.
Lagkraven bygger på WCAG (Web Content Accessibility Guidelines), framtagna av World Wide Web Consortium (W3C). WCAG innehåller ett stort antal kriterier som rör allt från kodstruktur och kontraster till språk, navigation och kognitiv belastning.
Trots detta reduceras tillgänglighetsarbetet ofta till att ”köra ett verktyg”, något som varken räcker juridiskt eller praktiskt.
Varför automatiserade kontroller inte ersätter tillgänglighetsgranskning av webb
Automatiserade verktyg kan vara ett stöd i arbetet, men de har tydliga begränsningar:
- De kan inte bedöma begriplighet
Verktyg kan inte avgöra om texter är lättlästa, om instruktioner är tydliga eller om information presenteras på ett logiskt sätt. - De saknar sammanhang
Ett verktyg kan kontrollera om en bild har alternativtext, men inte om texten faktiskt förklarar bildens funktion eller betydelse. - De ger olika resultat
Studien visar att olika verktyg ofta rapporterar olika brister på samma webbplats. Det gör resultaten svåra att tolka utan expertkunskap. - De säger inget om användarupplevelsen
Hur det faktiskt är att navigera, fylla i formulär eller ta del av innehåll med hjälpmedel kan bara bedömas manuellt.
Det är därför automatiserade kontroller aldrig kan ersätta en professionell tillgänglighetsgranskning.
Konsekvenser för användare och verksamheten
När tillgänglighetsproblem inte upptäcks påverkar det verkliga människor. Personer med synnedsättning kan fastna i navigeringen. Användare med kognitiva svårigheter kan ha svårt att förstå texter eller instruktioner. Skärmläsaranvändare kan möta formulär som tekniskt sett ”fungerar”, men som i praktiken är omöjliga att använda.
Det är också en diskrimineringsfråga. När information och e-tjänster inte är tillgängliga riskerar människor att stängas ute från samhällsservice de har rätt till.
Tillgänglighetsgranskning webb
En tillgänglighetsgranskning innebär mer än att bara identifiera tekniska fel. Den omfattar bland annat:
- manuell granskning av kod, struktur och semantik
- analys av innehåll, språk och tydlighet
- bedömning mot WCAG och svensk lagstiftning
- prioritering utifrån faktisk påverkan på användare
- Resultatet blir en tydlig och användbar bild av vad som behöver åtgärdas – och varför.
Användartest som en del av tillgänglighetsgranskningen
Forskningen bekräftar också att verklig tillgänglighet kan inte säkerställas utan användarperspektivet. Användartest med personer som har olika funktionsnedsättningar synliggör hinder som inga verktyg kan hitta.
Ett användartest kan till exempel visa:
- var användare kör fast
- vilka moment som skapar osäkerhet eller frustration
- när information missförstås eller tappas bort
Det ger insikter som är ovärderliga – både för tillgänglighet och för den övergripande användbarheten.
(Automatiska tillgänglighetstester kan användas som ett första steg i arbetet, men måste alltid kompletteras.)
Slutsats
Tillgänglighet kräver mer än bara ett verktyg. Automatiserade kontroller är snabba och skalbara, och kan användas som ett första steg i arbetet, men de visar bara en liten del av verkligheten. För att uppfylla lagkrav, riktlinjer och användarnas behov krävs:
- professionell tillgänglighetsgranskning
- användartest med relevanta målgrupper
- kontinuerligt och strukturerat arbete
Tillgänglighet handlar inte om att ”klara ett test”. Det handlar om att skapa digitala tjänster som fungerar för alla.
Den forskning som refereras i denna artikel är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Universal Access in the Information Society och bygger på analyser av svenska offentliga webbplatser.
Så kan vi på ETU stötta dig
Vi hjälper organisationer att gå från checklistor till verklig tillgänglighet. Genom tillgänglighetsgranskning och användartest identifierar vi inte bara vad som brister, utan också vilka åtgärder som gör störst skillnad för användarna – och för regelefterlevnaden.
Oavsett om du behöver en nulägesanalys, stöd inför tillsyn eller vill säkerställa att nya digitala tjänster fungerar för alla, ger vi dig ett underlag som är begripligt, prioriterat och möjligt att omsätta i praktiken.
Kontakta oss på info@etu.se, eller klicka dig vidare in på vår webbplats för att läsa mer om vad vi kan erbjuda dig:
Kontakta oss så berättar vi mer!
Är du osäker på ifall din webb är tillgänglig för alla? Kontakta oss för ett kravlöst möte, så kan vi guida dig för att komma i gång med din tillgänglighetsresa!
Erika Forssell
Tillgänglighetsexpert Piteå
