Digital tillgänglighet har blivit en checklista – därför hittar Digg samma fel

Problemet är sällan brist på kunskap. I stället handlar det ofta om hur organisationen arbetar med tillgänglighet i praktiken.

Vi kan reglerna, ändå återkommer bristerna

När Digg granskar webbplatser och digitala tjänster återkommer samma typer av fel:

• Bilder saknar relevanta alternativtexter.
• Formulär är svåra att använda.
• Felmeddelanden hjälper inte användaren vidare.
• Det går inte att navigera med tangentbord.
• Färger och kontraster fungerar inte för alla användare.

Det här är inte avancerade specialfall. Det handlar om grundläggande funktioner som finns i nästan alla digitala tjänster. När samma brister återkommer år efter år är det därför rimligt att ställa frågan: Är det verkligen tekniken som är problemet?

Tillgänglighet är sällan ett tekniskt problem

Många tillgänglighetsbrister ser tekniska ut på ytan. Men bakom dem finns ofta organisatoriska orsaker.

Vi möter regelbundet verksamheter där:

• IT ansvarar för plattformen.
• Kommunikation ansvarar för innehållet.
• Upphandling ansvarar för leverantörskrav.
• Verksamheten ansvarar för tjänsterna.

Alla gör sitt arbete. Men ingen äger helheten. När ansvar, mandat och uppföljning är uppdelade mellan flera funktioner uppstår glapp. Och det är ofta i dessa glapp som tillgänglighetsproblemen växer fram.

Checklistefällan

En vanlig situation ser ut ungefär så här:

Organisationen lanserar en webbplats eller e-tjänst. En tillgänglighetsgranskning genomförs. Bristerna åtgärdas. Projektet avslutas.

Sedan går tiden.

Nya dokument publiceras. Innehåll uppdateras. Formulär förändras. Leverantörer gör justeringar.

Om ingen följer upp tillgängligheten löpande börjar problemen gradvis återkomma.

Tillgänglighet blir då en punktinsats i stället för en del av verksamhetens kvalitetsarbete.

Det är detta vi brukar kalla för checklistefällan.

När kommunikationsavdelningen blir brandsläckare

Många av de brister som upptäcks handlar om innehåll:

• Dokument
• Bilder
• Språk
• Formulärtexter
• Publicering på webbplatsen

Därför hamnar frågan ofta hos kommunikationsavdelningen.

Samtidigt är det sällan kommunikation som äger systemen, upphandlingarna eller de verksamhetsprocesser som skapar innehållet från början.

Resultatet blir att kommunikatörer får rätta fel som uppstått långt tidigare i processen.

Tillgänglighet blir då reaktivt arbete i stället för förebyggande kvalitetsarbete.

Eldsjälar räcker inte

Många organisationer har engagerade medarbetare som driver tillgänglighetsfrågorna framåt, så kallade eldsjälar. De är ovärderliga.

Men när tillgänglighet är beroende av en eller två eldsjälar blir arbetet sårbart.

Vad händer när personen byter roll, byter arbetsplats eller får andra prioriteringar?

För att arbetet ska hålla över tid behöver tillgänglighet byggas in i organisationens struktur – inte bara i enskilda personers engagemang.

Vad gör organisationer som lyckas?

De organisationer som lyckas bäst med digital tillgänglighet har en sak gemensamt: De bygger in tillgängligheten i sina processer.

De försöker inte göra allt perfekt. I stället gör de det enkelt att göra rätt och svårt att göra fel i organisationen.

1. De har ett tydligt ägarskap

Någon äger helheten. Det kan vara en tillgänglighetsansvarig, digital kvalitetsansvarig eller en funktion som samordnar arbetet. Det viktiga är inte titeln, utan det viktiga är att någon:

• håller ihop riktlinjer
• följer upp brister
• driver förbättringar
• stöttar verksamheten
• har mandat att fatta beslut

När en person äger helheten minskar risken att tillgänglighet faller mellan stolarna.

2. De skapar nätverk av ansvariga

Framgångsrika organisationer bygger ofta upp ett nätverk av personer ute i verksamheten. Det kan vara redaktörer, samordnare eller andra nyckelpersoner som fungerar som lokala kontaktpunkter. De fångar upp frågor, stöttar kollegor och säkerställer att rutiner följs.

På så sätt blir tillgänglighet en del av den dagliga verksamheten.

3. De arbetar aktivt med upphandling

Tillgänglighet börjar inte vid lansering. Den börjar vid kravställning.

Organisationer som lyckas nöjer sig inte med formuleringen att “Leverantören ska följa WCAG”.

De ställer också frågor som:

• Hur arbetar ni med tillgänglighet i utvecklingsprocessen?
• Hur testar ni era lösningar?
• Hur verifieras kraven innan leverans?

Samma tänk gäller vid upphandling av utbildningar, dokumentmallar och kommunikationstjänster, alltså att tillgänglighet byggs in från början.

4. De bygger in tillgänglighet i designen

Många problem kan förebyggas redan i den grafiska profilen. Exempelvis genom att:

• definiera färgkombinationer som uppfyller kontrastkrav
• ange vilka färger som får användas för text
• skapa tillgängliga mallar för dokument och presentationer

Då blir det enklare för medarbetare att göra rätt utan att behöva vara experter på WCAG.

5. De involverar användarna

Ingen checklista kan ersätta riktiga användare. Organisationer som lyckas testar sina lösningar med människor som faktiskt använder hjälpmedel eller har olika typer av funktionsnedsättningar. Det ger insikter som varken automatiska tester eller interna granskningar kan fånga.

Från lagkrav till kvalitet

Det är lätt att se digital tillgänglighet som en fråga om lagkrav och efterlevnad. Men de organisationer som kommit längst ser det på ett annat sätt. För dem handlar tillgänglighet om kvalitet.

När tillgänglighet blir en naturlig del av:

• strukturen
• designen
• upphandlingen
• publiceringen
• uppföljningen

Då minskar inte bara risken för anmärkningar i granskningar. Då blir också webbplatser, e-tjänster, dokument och digital kommunikation bättre för alla användare.

Behöver ni stöd i ert tillgänglighetsarbete?

På ETU hjälper vi både offentliga och privata verksamheter att bygga hållbara arbetssätt för digital tillgänglighet.

Vi genomför bland annat:

• tillgänglighetsgranskningar
• utbildningar
• stöd vid upphandling och kravställning
• rådgivning kring dokument, webbplatser och e-tjänster
• strategiskt stöd för att bygga in tillgänglighet i organisationens processer

Målet är inte bara att uppfylla lagkrav – utan att skapa digitala tjänster som fungerar för alla.