Vad är skillnaden mellan Lättläst och Klarspråk?

Klarspråk

Klarspråk är det begrepp som vi använder i Sverige när vi pratar om begripligt språk inom myndighetssfären. Ytterst handlar det om demokrati: att alla ska ha tillgång till, och rätt att förstå, vad som står i texter som skrivs av myndigheterna.

I Språklagen kan vi läsa att Klarspråk är ett vårdat, enkelt och begripligt språk.

• Med vårdat språk menas att språket ska följa den officiella språkvårdens rekommendationer och även kunna förstås av den enskilde.
• Det kräver ett enkelt språk, det vill säga ett språk utan svårbegripliga ord och med en enkel och tydlig grammatisk uppbyggnad.
• Med begripligt språk menas att språket ska vara anpassat så att mottagaren bör kunna förstå. Även den grafiska utformningen ska vara enkel och tydlig.

Det finns flera vinster med att jobba med klarspråk

Det finns många olika argument, och vilka som väger tyngst kan variera. Myndigheter, regioner, kommuner och andra offentliga aktörer måste förstås följa språklagen, men även företag och andra organisationer har mycket att vinna på att använda klarspråk.

Här är några demokratiska och juridiska argument för att använda klarspråk:

• Följer språklagen.
• Ökad rättssäkerhet.
• Demokratisk rättighet.
• Ökat förtroende för myndigheten.

Klarspråk handlar också om att få kommunikationen att fungera. Här är några kommunikativa argument för att använda klarspråk:

• Mindre risk för missförstånd.
• Bättre kommunikation med mottagarna.
• Bättre bemötande och ökad tillit.
• Bättre tillgänglighet för fler i samhället.

Andra argument handlar om att man sparar tid och pengar genom att använda klarspråk. Eftersom det kan bli en effektivare förvaltning i kommuner, regioner och statliga myndigheter. Men även andra organisationer kan spara mycket tid och pengar. Exempelvis handlar vinsterna om att man:

• slipper tidskrävande följdfrågor.
• slipper begära in kompletteringar av handlingar.
• får en snabbare och säkrare handläggning.

Ibland kan klarspråksarbete leda till att rutinerna i organisationen förbättras och onödiga arbetsmoment tas bort. På så sätt blir hela verksamheten mer effektiv.

Lättläst

För vissa personer räcker dock inte texter på klarspråk, då deras kunskap att läsa texter i viss utsträckning är begränsade. Lättläst text är mycket enkla texter som är anpassade för personer med bristande läsförmåga.

Lättläst text bearbetas eller skrivs på olika sätt beroende på vilken målgrupp som mediet riktar sig till. En person som är ny i svenska språket behöver en annan typ av lättläst text än en person med till exempel intellektuell funktionsnedsättning. Lättläst text är språkligt anpassad till bland annat mottagarens ordförråd och språkliga nivå. Innehållet i en lättläst text är också utvald utifrån mottagarens förkunskaper och behov.

En lättläst text har också en anpassad struktur och form.

Lättlästa texter:

• är inte särskilt långa.
• har ett personligt tilltal.
• innehåller omväxlande korta och långa meningar.
• innehåller ord som får meningar att hänga ihop.
• undviker långa substantiv.
• undviker främmande ord.
• innehåller tydligt förklarade orsakssamband.
• undviker passiv form.
• undviker abstrakta begrepp.
• använder praktiska exempel.

Vem behöver lättläst text?

Svaret på den här frågan är så klart: Alla.

Hur bra läsare man än är, så stöter man alltid på texter som är orimligt svåra och tunglästa. För vissa grupper är behoven särskilt stora. De behöver ännu lättare texter för att kunna ta del av information, och eftersom alla ska ha tillgång till all information, så finns lättlästa textalternativ.

Lättlästa texter riktar sig till målgrupper med olika krav på texter. Som målgrupp räknas bland annat personer med:

• kognitivt funktionsnedsättningar, till exempel dyslexi
• personer som har annat förstaspråk
• ovana eller ointresserade läsare
• äldre, demenssjuka
• barn och ungdomar som har det svårt med sin läsning.

Skillnaderna finns, men är inte så stora

Om vi nu tittar lite på skillnaderna mellan Klarspråk och Lättläst, så ser vi att den största skillnaden är att Lättläst kräver en väldigt stor omarbetning (förenkling) av texterna.
Det ligger mycket jobb bakom en ordentlig lättläst text.

Klarspråk handlar om myndighetstexter över lag – oavsett vem mottagaren är.

Lättläst handlar om texter som anpassats efter mottagare ovana att läsa, som håller på att lära sig svenska eller med olika slags svårigheter att läsa och/eller att förstå det skrivna ordet.

Utgångspunkt klarspråk

• Läsaren har inte specifika problem att förstå skriven text.
• Klarspråk handlar om myndighetstexter överlag – oavsett vem mottagaren är.

Utgångspunkt lättläst

• Läsaren har svårigheter att läsa och/eller förstå det skrivna.
• Lättlästa texter går ”snäppet längre”. Ännu enklare och mer välstrukturerade än texter på klarspråk. Avsevärt förenklad text till språk såväl som innehåll.
• Lättläst handlar om texter som anpassats efter mottagare ovana att läsa, som håller på att lära sig svenska eller med olika slags svårigheter att läsa och/eller att förstå det skrivna ordet.

Både lättläst och klarspråk behövs

Klarspråk räcker inte för att göra texter läsbara för alla medborgare. Därför behövs även lättlästa informationstexter. Inte antingen eller – utan både och.

Vill du veta mer om hur vi kan hjälpa dig?

Läs mer om vilka utbildningar vi kan erbjuda dig inom digital tillgänglighet

Fler tips hittar du på sidan Digital tillgänglighet – Inspiration och tips

Vad innebär tillgänglighet – Ordlista