Tar WCAG 2.2 ökad hänsyn till kognitiva funktionsnedsättningar?

Vilka är de nya kriterierna i WCAG 2.2 i korthet?

Det är totalt nio nya kriterier som lagts till i WCAG 2.2:

1. Kriteriet 2.4.11 (AA): Focus Not Obscured
   När ett element på sidan får fokus ska detta element i sin helhet inte vara dolt av andra element på sidan.
2. Kriteriet 2.4.12 (AAA): Not Obscured
   När ett element på sidan får fokus så ska detta element inte delvis vara dolt av andra element på sidan.
3. Kriteriet 2.4.13 (AAA): Focus Appearance
   Tangentbordsfokus ska vara tydligt.
4. Kriteriet 2.5.7 (AA): Dragging Movements
   Funktioner där användaren flyttar ett objekt med musen eller fingret måste kunna genomföras på ett annat sätt, antingen med musen eller med ett finger men utan att användaren behöver dra med fingret.
5. Kriteriet 2.5.8 (AA): Target Size
   Minsta klickytan för ett interaktivt objekt ska vara 24 x 24 pixlar.
6. Kriteriet 3.2.6 (A): Consistent Help
   Om webbplatsen innehåller hjälpfunktioner (till exempel kontaktinformation eller en chatt) ska dessa funktioner finnas på samma ställe på alla sidor på webbplatsen.
7. Kriteriet 3.3.7 (A): Redundant Entry
   Har du angivit information en gång i en process så ska du inte få samma fråga igen. Till exempel ska du inte behöva ange ditt namn mer än en gång i samma process.
8. Kriteriet 3.3.8 (AA): Accessible Authentication
   Används en autentiseringsfunktion (till exempel inloggning) så ska denna funktion gå att använda utan att ställa krav på någon kognitiv funktion, till exempel att man måste komma ihåg ett lösenord.
9. Kriteriet 3.3.9 (AAA): Accessible Authentication.
   Samma som 3.3.8, men med färre undantag.

Av kriterierna är sex på A- och AA-nivå och kommer ingå i den nya EN-standarden. Det innebär att när EN-standarden uppdateras kommer DOS-lagen också att omfatta dessa kriterier. Tre kriterier är på AAA-nivå, och kommer inte omfattas av DOS-lagen.

Ett kriterium kommer plockas bort i den nuvarande versionen 2.1:

1. Kriteriet 4.1.1 är borttaget från WCAG 2.2, som kräver att man gör en kodvalidering, vilket inte anses relevant längre, eftersom dynamisk kod är svår att validera och de flesta webbplatser idag är mer eller mindre dynamiska. Det finns andra sätt att granska kod, och vilken metod du använder beror på vilken sorts kod du arbetar med. Redan i september 2023 ändrade W3C den befintliga versionen av WCAG 2.1 till att punkten 4.1.1 alltid ska betraktas som godkänd utan att någon kodvalidering behöver genomföras. Denna förändring har automatiskt slagit igenom i DOS-lagen och därför granskar Digg inte längre kodvaliering.

Resten av kriterierna från WCAG 2.1 är oförändrade.

Kognitiv funktionsnedsättning

Personer med nedsatt kognitiv funktion har ofta begränsning i sin förmåga att minnas händelser, namn på orter och personer, lära nytt och förstå nya sammanhang. Problem kan uppstå i mentala uppgifter som innefattar ”konceptualisering”, planering, sekvensering av tankar och handlingar, samt manipulering av siffror och symboler. De kan också ha svårigheter med, till exempel lokalisering, erfarenheter och hantering av tid och problemlösning. Personer med kognitiv funktionsnedsättning kan även ha svårt för att lära sig nya saker och begränsningar i att uttrycka sig verbalt och ickeverbalt, vilket kan orsaka problem att hantera dagliga problem, på fritiden eller i arbetslivet.

Det är många diagnoser som ingår i gruppen kognitiva funktionsnedsättningar. Som exempel kan nämnas utvecklingsstörning, intellektuell funktionsnedsättning, autism/asperger, ADHD/ADD, dyslexi, dyskalkyli, demenssjukdomar, psykiatriska sjukdomar, trauma, stress, hjärnskador, stroke, utmattningssymdrom och depression.

På FUB:s webbplats kan man läsa att funktionsnedsättningen i viss utsträckning kan förklaras genom triaden individ, situation, uppgift – som tillsammans bidrar till en persons kompetens att utföra en uppgift.

Om individen känner sig lugn, miljön är bekant och känns igen, och uppgiften är enkel att utföra, kommer kompetensnivån öka. Är individen däremot stressad, miljön (situationen) är bullrig och stökig och uppgiften svår att lösa, kommer kompetensnivån hos individen sjunka.

För att undvika att kompetensnivån sjunker, kan bra kognitiva stöd vara:

• Tydlig information
• Inte för mycket på en gång
• Tydlig struktur
• En lugn miljö utan störande syn-och ljudintryck
• Minnesstöd; nyckelord, bild
• Gärna visuell information; text och/eller bild
• Möjlighet att få information uppläst
• Möjlighet att välja form och hanterande

Länk till referens Riksförbundet FUB (dokument hämtat 2023-11-22):
https://www.fub.se/files/bilagor/vad-ar-kognitiv-funktionsnedsattning-ho-skrivskyddad1.pdf

WCAG 2.2 och kognitiv förmåga

När vi då ser på vad vi behöver göra för att underlätta för personer med nedsatt kognitiv förmåga, och jämför detta med de nya riktlinjerna i WCAG 2.2, så ser vi ju att flera av de nya framgångskriterierna är bra.

Framgångskriterium 2.4.11 och 2.4.12 handlar om att när ett element på sidan får fokus så får detta element inte vara dolt av andra element på sidan, till exempel av ett pop-up-fönster. Detta ökar tydligheten, och är en sak som är bra för alla, inte bara personer med någon form av kognitiv nedsättning. Även framgångskriterium 2.4.13 tar upp fokusmarkeringen, och att det ska det vara tydligt vilket element som har fokus vid navigering med tangentbord, vilket gör det enklare för personer som inte navigerar med musen att se var de är på webbplatsen.

Detta skapar en tydlighet som kan vara bra för även personer med nedsatt kognitiv förmåga att förstå var man befinner sig på sidan.

Framgångskriterium 2.5.7 säger att det ska finnas alternativ till drag-and-drop. Att dra och släppa något med musen eller fingret kan vara svårt. Här ser jag kanske inte en så stark koppling till att det skulle ge något kognitivt stöd, utan denna riktar sig mer till personer som har fysiska problem. För en person som har darrningar i handen kan det vara krångligt att flytta saker genom att dra och släppa, till exempel att flytta en fil till ett särskilt område för att ladda upp den i en tjänst.

Även framgångskriterium 2.5.8, som säger att det ska vara lätt att klicka rätt, riktar sig mer mot fysisk funktionsnedsättning än kognitiv. En person som till exempel har handskakningar kan ha problem med att träffa rätt knapp om knapparna är små och är placerade väldigt nära varandra. För att du inte ska råka komma åt andra närliggande element som ligger tätt, ska klickytan vara tillräckligt stor, och klickbara objekt ska inte ligga för nära varandra.

Framgångskriterium 3.2.6 däremot, tycker jag är ett riktigt bra exempel på hur man kan hjälpa personer med nedsatt kognitiv förmåga. Kriteriet säger att det ska vara lätt att få hjälp. Det brukar ofta finnas hjälp att få via kontaktuppgifter, chattbotar, hjälpknapp eller frågor och svar, men ibland flyttar dessa funktioner runt eller försvinner på vissa sidor. Framgångskriteriet säger att dessa hjälpfunktioner ska finnas på samma plats på alla sidor och vara döpta på samma sätt genomgående (så det inte står FAQ på ett ställe och Q&A på ett annat). Detta hjälper alla att enklare orientera sig på webbplatsen, och känna en trygghet i var hjälpen finns ifall man skulle köra fast.

Även framgångskriterium 3.3.7 är ett bra kognitivt stöd, som säger att du bara ska behöva fylla i information en gång, till exempel din e-post eller adress vid beställning av en vara på nätet. Detta är ett kriterium som ger en bättre upplevelse för alla användare, inte bara de med nedsatt kognitiv och/eller motorisk förmåga.

Det finns personer som har svårt att lösa pussel eller komma ihåg lösenord, speciellt om de har kognitiva funktionsnedsättningar. Framgångskriterierna 3.3.8 och 3.3.9 säger att det ska vara lätt att bevisa att du är du, och om du inte ens kan logga in på en tjänst, så blir ju hela tjänsten otillgänglig för dig. Alltså, oavsett din kognitiva förmåga ska det vara lätt att autentisera dig. På AAA-nivån ska användaren inte heller behöva känna igen bilder eller media för att logga in eller använda en tjänst. För varje steg i inloggning ska det finnas alternativ som inte kräver mentala prövningar, eller hjälp för användaren att genomföra dessa. Detta riktar sig verkligen till personer med kognitiva nedsättningar.

Så, summan av vår undersökning är att av de nio nya riktlinjerna, så är sju av dem, mer eller mindre, riktade till personer med någon form av kognitiv funktionsnedsättning – vilket känns bra för framtiden!

Är du nyfiken på vad vi kan hjälpa dig med mer?

Tillgängliga dokument

Tillgänglighetsgranskningar

Användartest

Stöd och support inom tillgänglighet

Vi har även en Lärplattform med kurser där vi i steg-för-steg i text- och videoformat lär dig hur du ska arbeta med dina dokument för att få dem tillgängliga.
ETU Lärplattform – ditt digitala uppslagsverk

Följ oss i sociala medier!

ETU på Facebook
ETU på Instagram
ETU på LinkedIn