Skillnad mellan tillgänglighetsdirektivet och webbtillgänglighetsdirektivet

Känner du dig förvirrad när du hör talas om de två olika direktiven, och vad som egentligen gäller? Vi hjälper dig och reder ut begreppen.

Tillgänglighetsdirektivet ska inte förväxlas med webbtillgänglighetsdirektivet som reglerar tillgänglighet i offentliga aktörers digitala service såsom webbplatser och appar.

Tillgänglighetsdirektivet har en bredare ansats och reglerar tillgänglighet i produkter och tjänster hos både offentliga och privata aktörer.

Tillgänglighetsstandarden EN 301 549 ligger som grund för alla EU-direktiv

Webbtillgänglighetsdirektivet pekar på en standard, som heter EN 301 549. Det är en gemensam europeisk standard som anger krav på tillgänglighet vid offentlig upphandling av produkter och tjänster inom IKT, alltså Informations- och kommunikationsteknologi.

Det är troligt att även tillgänglighetsdirektivet kommer att peka ut tillgänglighetsstandarden EN 301 549 som ett sätt att leva upp till kraven. Dock kommer nuvarande standard att behöva uppdateras och kompletteras. Det är också fullt möjligt att ytterligare standarder pekas ut, för vissa tjänster eller produkter.

Vad är webbtillgänglighetsdirektivet?

EU:s webbtillgänglighetsdirektiv är en gemensam EU-lagstiftning (på engelska Web Accessability Directive, WAD), som gäller krav på tillgänglighet i offentlig sektors webbplatser och appar.

Webbtillgänglighetsdirektivet trädde i kraft i svensk lag 1 januari 2019, och heter Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service, även kallad DOS-lagen i dagligt tal.

Vilka omfattas av DOS-lagen?

  • Offentlig sektor
  • Statliga och kommunala bolag

Vad omfattas av DOS-lagen?

  • Webbplatser, till exempel din externa webbplats
  • Interna webbplatser, så som intranät och extranät
  • Appar
  • Innehåll på webbplatser, till exempel dokument och film
  • Innehåll som står under 3:e parts kontroll, till exempel sociala medier

Undantag som inte innefattas av DOS-lagen

Viss digital offentlig service är undantagen från lagens krav:

  • Kartor som inte är avsedda för navigering.
  • Digital service från tredje part.
  • Reproduktioner av föremål från kulturarvssamlingar som inte kan göras fullständigt tillgängliga utan betydande hinder.
  • Digital service inom verksamheter som tillhör skolväsendet eller de särskilda utbildningsformerna enligt särskilda kapitel i skollagen.
  • Dokument som offentliggjorts före den 23 september 2018.
  • Film som offentliggjorts före den 23 september 2020.
  • Intranät som offentliggjorts före den 23 september 2019 fram till dess att de genomgår en omfattande översyn.
  • Innehåll som inte längre är nödvändigt, behöver uppdateras eller redigeras efter den 23 september 2019.
  • Kartor avsedda för navigering, om väsentlig information om innehållet tillhandahålls på ett tillgängligt digitalt sätt.

En offentlig aktör behöver inte uppfylla kraven på tillgänglighet om det är oskäligt betungande att göra det. Bestämmelser om det finns i 12 § lagen om tillgänglighet till digital offentlig service.

Tillsyn och granskning

Myndigheten för Digital Förvaltning, DIGG, granskar digital och offentlig service som tillhandahålls av offentliga aktörer, för att se om de lever upp till de krav som finns i lagen om tillgänglighet till digital offentlig service (DOS-lagen).

Efter granskning lämnar DIGG ett protokoll över brister som har identifierats. Inom en viss tidsram ska aktören därefter ha åtgärdat bristerna.

Vad är Tillgänglighetsdirektivet?

De skärpta kraven på tillgänglighet betyder att fler personer kan ta del av bland annat e-handel. För dig som driver en e-tjänst är det hög tid att sätta dig in i de krav som ställs och vad du behöver göra för att uppfylla de nya kraven.

  • Tillgänglighetsdirektivet är ett EU-direktiv, vilket innebär att det måste omvandlas till nationell lag innan bestämmelserna börjar gälla i Sverige.
  • Tillgänglighetsdirektivet har en bredare ansats än webbtillgänglighetsdirektivet och reglerar tillgänglighet i produkter och tjänster hos både offentliga och privata aktörer.

Vad kommer lagen som bygger på tillgänglighetsdirektivet att heta?

Den nya lag som bygger på tillgänglighetsdirektivet kommer att heta Lagen om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet.

När träder Tillgänglighetsdirektivet i kraft?

I april 2019 antog EU tillgänglighetsdirektivet som ska tillämpas i alla EU:s medlemsländer. Sverige beslutade den 11 maj 2023 om Lag (2023:254) om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet. Direktivet genomförs i Sverige genom lagen om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet och förordningen om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet. Lagen är föreslagen att träda i kraft den 28 juni 2025.

https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/lagradsremiss/2022/08/genomforande-av-tillganglighetsdirektivet

Läs Genomförandet av tillgänglighetsdirektivet som PDF (1 MB) på Regeringens webbplats

Vilka omfattas av tillgänglighetsdirektivet?

  • Tillverkare
  • Importörer
  • Distributörer och tjänsteleverantörer av specifika produkter och tjänster

Vilka produkter omfattas av tillgänglighetsdirektivet?

  • Stationära och bärbara persondatorer och datormaskinvarusystem, samt deras operativsystem
  • Digital TV, digital- och smart-TV-boxar
  • Routrar och modem
  • Smarta telefoner, datorplattor och läsplattor/E-boksläsare
  • Självbetjäningsautomater, betalningsterminaler, uttagsautomater, incheckningsautomater

Vilka tjänster omfattas av tillgänglighetsdirektivet?

  • Banktjänster, så som digitala banktjänster och identifieringslösningar för banktjänster.
  • Beställ-TV och TV-tjänster i appar och på webb ska presentera tillgängliga undertexter, syntolkning och programguider
  • E-böcker och dess programvaror.
  • E-handelstjänster för beställning, avbeställning, retur och reklamation.
  • Internetuppkoppling, telefoni, nödkommunikation, e-postklienter, chatt-tjänster, videosamtal och videokonferenstjänster
  • Några tjänster inom luft-, buss-, järnvägs- och vattentransport innefattas också. Det gäller främst webbplatser, tjänster för mobila enheter och appar, elektroniska biljetter och biljettförsäljningstjänster, förmedling av information om transporttjänster samt interaktiva självbetjäningsterminaler.

Vilka undantag innefattas inte av tillgänglighetsdirektivet?

Det finns tre situationer när tillgänglighetskraven inte behöver efterlevas:

  • Mikroföretag (företag med färre än tio anställda med en årsomsättning som inte överstiger 2 miljoner euro eller en årlig balansomslutning som inte överstiger 2 miljoner euro) undantas från tillgänglighetskraven på tjänster. Mikroföretag som tillhandahåller produkter ska undantas kravet på dokumentation (men omfattas i övrigt fullt ut av tillgänglighetsdirektivet.)
  • Om kravet skulle innebära en grundläggande ändring av tjänsten eller produkten. Bedömningen ska göras av den ekonomiska aktören och dokumenteras.
  • Om tillgänglighetskravet skulle leda till en oproportionerligt stor börda för en berörd ekonomisk aktör, vilket menas att ett krav innebär för höga kostnader i relation till nytta. Bedömningen ska göras av den ekonomiska aktören och dokumenteras.

Tillsyn och granskning

PTS är marknadskontrollmyndighet och en av flera tillsynsmyndigheter för lagen om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet som träder i kraft 28 juni 2025.

Läs mer om tillgänglighetsdirektivet

Tillgänglighetsdirektivet i sin helhet.
EU:s rättsdatabas EUR-LEX (europa.eu)

Den statliga utredningen, där utredaren föreslår hur den svenska lag som genomför direktivet ska utformas, bedömer konsekvenser av direktivet och föreslår hur regering och myndigheter ska agera utöver vad som framgår av lagförslaget.
Utredningen om tillgänglighetsdirektivet (regeringen.se)

Kontakta oss så berättar vi mer!

Foto på Linda Hovbrandt

Linda Hovbrandt

Key Account Manager, kundansvarig Båstad, Sundbyberg

Stina Johansson

Tillgänglighetsexpert Piteå
Till början av sidan
Snabbanslutning